Några mornar i veckan serverar Studenthälsan På Mälardalens högskola något som kallas för ”Frukost för själen och kroppen”. I morse skulle jag och Thomas prova frukosten, men främst för att få en pratstund med den underbara studentprästen Cathrine.

Frukosten skulle serveras klockan 8:30 i ”Stilla rummet”, som är ett rum där studenter ska kunna ta en paus i vardagen, finna ro och stillhet.

Stilla rummet som ligger innanför ett entréutrymme, vilket gör att det inte går att se vad som händer i rummet från högskolans korridorer. Några minuter sena och ganska hungriga står vi utanför entréutrymmet för att gå in.
Vi noterar att det är ovanligt tyst för att vara en frukost för studenter, men man vill ju inte dö nyfiken så för att se vad som händer kliver jag in i entréutrymmet för att frukostera.



Till min förvåning möts jag av ett gäng studenter sittande i lotusställning efter väggarna och uttalar en stilla bön. Jag scannar snabbt av rummet efter något ätbart, men finner endast fnissande studenter och några stearinljus, beslutar då att det är dags att avlägsna mig därifrån.

Det var alltså ”frukost för själen” och så länge man inte är luftarian så är föda i fast form att föredra. ”Frukost för kroppen” serverades klockan 9:00 i högskolans cafeteria Origo, där fanns ett helt smörgåsbord uppdukat.  Blev tillslut en fralla i trevligt sällskap med Thomas och Cathrine kring ett samtal om studentkultur.



//Mz

Äntligen! Tidigare idag hände det, jag träffade Suzanne på Media Markt. Suzanne Router alltså, eller rååjter, som en kund på Data Corner envisades med att säga. Säljaren på Data Corner vände snabbt kappan och började också uttala det; rååjter, det är målgruppsanpassat säljsnack, ”man ska tala till bönder på bönders språk och med de lärde män på Latin”.

I alla fall så beror mina glesa inlägg på att jag varit nätlös ett par månader och därigenom exkluderad från en del av samhället. Nu är problemet löst och jag ska vara tillbaka, om man nu kan vara tillbaka från något som aldrig varit. Det var ju inte så att mina inlägg publicerades med en frekvens som överbelastade stadsnätet direkt, men kul att vara med igen.

Känner däremot att kraven har skruvats upp något enormt på mig då jag i tidigare inlägg kallats för ”Världens mest varierade skribent” och det förväntas komma hysteriska inlägg. Visserligen bara ord från Thomas och Anton, men de läser ändå ganska ofta.

Ja ja, är hög tid att bidra så man förtjänar att spegla sig i kvalitetsbloggningens glans, men först sova.

//Mz    

Sitter är nöjd med mig själv för jag har just sökt ett jobb.

Sista ansökningsdag går ut idag och jag känner mig galet säker på att just jag kommer att få tjänsten. Nej då, skämt på skidor, skämt på skidor. Det finns säkert andra som har en liiten pullis dom också!

Ska strax hem för bara för att strax ge mig iväg till sickgymnasten och göra tester så här 6 månader efter operation. Även där känner jag mig oförtjänt kaxig att klara av dessa konstiga styrke- och balansprov jag kommer att ställas inför. Planen är att redan imorrn lalla ett pass innebandy med dom stora pojkarna. Om det sen blir knäfiasko eller målkalas är hugget som stucket. 


Nedan övervägde jag att lägga ut ett videoklipp på mig själv jonglerandes likt Ronaldinho men eftersom jag delar blogg med världens mest varierade skribent ska jag inte tråka ut er läsare med ännu fler rörliga bilder...

Jag blir fortfarande rusig i hela kroppen när SVT visar bilderna från gårdagens jaktstart där Johan Olsson och Marcus Hellner fixade OS-festen! Tyvärr verkade det dock igår som att jag var den enda i hela sällskapet som överhuvudtaget brydde sig... Min entusiasm var föga smittsam om jag säger så.

Men den delades i alla fall söderöver, från lärosätet Lund och från min gamle vän med samma förnamn som Norges flopphopp Northug. Men där stannar också liknelserna. Varken Petter (aka Pecka, Peta, Päö mfl) eller jag har något större skidintresse men blir alltid sanna patrioter när mästerskap ska avgöras!

Igår skrevs över 30 sms under loppets andra halva där vi hetsade, hoppades och spekulerade hejdlöst! Bäst av allt var när Johan Olsson hanns ikapp av den förhatlige ryssen och vi båda häpet ser hur Johan med krafter kvar svarar!



Förvånade och än mer hoppfulla fick vi därefter följa svenskarnas uppvisning ända in i mål.
Vid läggdags kände jag nästan att jag hade haft del i loppet och i den lagkörning svenskarna ägnade sig åt och jag sms:ade och tackade Pecka för god körning.

OS kan vara bra trevligt ibland. :)

/Eder Anton.

För stunden är det kvalitetstid med mig själv. OS på tv och ska skriva lite på en liten bok som kanske blir färdig om något år. Varit ute och tränat för någon timme sen. Skulle ta mig över en mil för första gången på länge.
Men blev inte så tyvärr, halkan och bristen på träning gjorde att kroppen sa ifrån efter 6 kilometer. Så blev 8 kilometer totalt vilket jag är nöjd med. Har ju insett att jag är dålig så får vara nöjd med all träning jag får. Var lite vilsen också ett tag. Men hittade hem. Imorgon blir det badminton och innebandy. Yey!

Är nyklippt också. Väntar på att Antoine ska lägga upp bilder och en liten recension av hans stammisställe. Stylad så är jag sjukt snygg. Ostylad ser jag ut som Staffan Eklund. Bilder kommer.

//T

Anton är glad idag och stolt över Björn Ferrari.



Utvik inom idrotten är något vi uppmanar.
Puckelfist fnissar vi åt.
Ska snacka lite med Patrik Serra snart tror jag!

//T

Med Kapten Grönlund bakom rodret har HiP har tagit en rekreationsresa till Helsinkii för att komma ifrån plugget lite.

Eftersom det inte har varit några uppträdanden ombord idag så har sysselsättningen bestått i regelbundna måltider rejäla måltider vilket gjort att magsäcken är rejält utstretchad så efter drygt två timmar efter matintag så känns det som man är genomskinlig. 

Så när alla restauranger slutat servera så bestämde vi oss för att ta en tur till taxfreeshopen för att införskaffa några komplexa smakförnimmelser, resultatet blev någon sorts bottenrekord i sunkighet, men vi ska recensera våra inköp trots avsmakningspanelen svagaste länk Anton. Faktan bakom detta påstående är inte mer förankrat i vetenskapen än att Thomas säger

 – ”Men Anton, du har väldigt enkla smaklökar”

 Först ut har vi Root Beer, vilket helt enkelt smakar som en blandning av linnement och en liten ton av tjära.

 Cream, är ganska smaklöst, men om vi ska identifiera en smak så blir det Toffifee.

Chilinötterna var ett kap för endast fem SEK, att de blivit giftiga för 2009-09-15 väljer vi att inte tänka på, för smaken var det inget fel på och således kvällen mest positiva överraskning. 



Sviten  



//mZ

I nästan tre timmar har vi nu suttit och försökt kommunicera dubbelkommunikation på världens bästa webplats: www.vsif.nu

Det tar hårt på psyket att sitta som webmaster och klippa och klistra, återanvända och till slut publicera.
När man dessutom är så hungrig att magen buktar inåt är det svårt att alltid hålla humöret kontrollerat. Så här löd nyligen en konversation med Zäta som ledde till skratteksem i hela ansiktet:


Anton: - Men vafan, vi sitter ju bara och fiser småfis!
Matz:   - Vad betyder det?
Anton: - Att det inte gör nån skillnad!
Matz:   - Aha, jag trodde du beskrev din nuvarande status, att det var nåt slags tillstånd du var i.



Att vara hungrig is the mother of all fuck-ups.

/Eder Antoane.