Studentidrottens Kamprad?
Svartvita detaljer - en bukett liljekonvaljer
Jag brukar ibland halvt fantisera om ett yrkesliv i vilket jag har en balanserad fördelning mellan praktiskt, fysiskt arbete tillika en annan del bestående av teoretiska och mer tänkande uppgifter. Det akademiska livet kan ibland upplevas som en smula mentalt tärande och ibland längtar man faktiskt bara bort till mer "banala" sysslor som att rensa ogräs eller såga av en trädgren. Då är det skönt att fler med mig långt tidigare också tänkt samma tanke! Den schweizisk-franske filosofen (bland annat) Jean-Jacques Rousseau krediteras i "Vansinnets historia" enligt följande: 
"Det blev Jean-Jacques Rousseau jag fick tacka för mitt tillfrisknande. I hans odödliga skrifter hade jag bland andra naturliga sanningar lärt att människan är gjord för att arbeta, inte för att meditera. Fram tills dess hade jag tränat min själ och vilat min kropp; jag bytte nu regim; jag övade min kropp och vilade själen.
Jag avstod från att läsa de flesta böcker; jag riktade mina ögon på naturens arbeten, vilka till alla mina sinnen talade ett språk som varken tiden eller nationerna kunde förändra.
Min historia och mina tidningar var fältens och ängarnas växter; det var inte mina tankar som mödosamt gick till dem, som i människornas system, utan deras tankar som kom till mig i tusen behagliga former."
Vidare beskrivs naturen vara läkande för individen: "Ty den har makten att befria människan från sin frihet. /.../ Trycket från de sundaste behov, den nödvändighet utan våldsamhet som kräver att man föder sig och skyddar sig mot väder och vind, dagarnas och årstidernas rytm, allt detta betvingar de vanvettigas oordning genom att påtvinga en regelmässig observans".
Är det fler än jag som längtar bort ibland?
Med visst mått av vishet - Eder Anton.
STÖRRE ÄN NÅGONSIN! (5)
Ytterligare en vecka har passerat och det har blivit dags för redovisning!
Äntligen rör det på sig igen och 900 gram har dunkats dit sen senast!
Ironin är fullständig då jag faktiskt haft en vit vecka från choklad och annat kaloritätt smaskens. Det ska däremot åtgärdas omgående och Willys i Lund kan räkna med ett besök inom en oerhört nära framtid. På tal om mina matvanor har jag både en och två gånger i korridoren fått höra att jag äter stora mängder yoghurt. I kombination med min fascination för en annan bloggare från Vadstena myntade i torsdags min gode vän Petter mig ett nytt smeknamn: Yoggiboi. Jag kommer bära det med stolthet. :)
På tal om Vadstena fick jag på Facebook alldeles nyligen syn på ett kul tilltag jag måste få berätta om.
Skylten som vid Vadstenas utkant ger information om framtida vägval har förvandlats till en välkomsthälsning för nyanlända besökare. En travestering av en gammal Thåtrömlåt; "Välkommen till en vacker död stad" pryder numera infarten till denna rikskända kulturstad.
Med egna erfarenheter av Vadstenas massiva icke-utbud av aktiviteter på vinterhalvåret kan jag inte annat än instämma med skaparna av denna gatukonst.
När vi ändå är inne på låtar var spelningen med Eldkvarn på Victoriateatern i Malmö tidigare i veckan precis så bra som förväntat. Rockrävar som spelat tillsammans sen tidigt 70-tal visade upp fem nyanser av skallighet samtidigt som de blandade och gav av lugnt och fartfyllt, gammalt och nytt.
"Petter på Malmös gator".
Tre kungar av Broadway. Claes von Heijne på piano/elorgel(?) och Werner Modiggård på trummor icke att förglömma.
Piiz /Eder Yoggiboi
STÖRRE ÄN NÅGONSIN! (4)
Hade det funnits nåt att rapportera hade jag gjort det. Nu är det enda nya att jag numera vet att jag med lätthet kan äta fyra mål om dagen, tre chokladkakor på en vecka och hejdlösa mängder kosttillskott utan att gå upp ett gram.
Folk skulle döda för att va i mina kläder - jag vet - men det är aldrig kul att misslyckas med saker man tar sig för.
Bättre lycka nästa helg.
På torsdag är det Eldkvarn i Malmö. :) /Eder Anton
Thanks for nothing!
En nylånad Hellacopters-cd's spår 2 får illustrera tankarna efter den bittra sjukhusvistelsen.
/Eder Antoine.
Det här är väl magiskt.
Sorgligt nog är jag upptagen. Men någon kär vän som är på plats får gärna skriva en recension så lägger jag upp det här på bloggen. Lovely!
//Thomps
STÖRRE ÄN NÅGONSIN! (3)
Chacha bloggen!
Det är återigen dags att se vad veckans mat- och träningsplågande har gett för resultat!
70,4 kilo och en uppgång på 800 gram sen senast är väl okej, men placerar mig egentligen bara 2-3 veckor bakåt i tiden då vikten var densamma. Jaja, det har i alla fall sina förklaringar.
Några förändringar kostmässigt har det i alla fall blivit under veckan. Kesella med bär har återupptagits som kvällsmål emellanåt och gröt är numera naturligt alternativ som frukost. Min vän Pierre (med överarmar likt Anja Pärsons lår!) berättade om hur han åt 2,5 dl havregrynsgröt flera gånger om dagen eftersom han var inne i en gainerperiod. Då kände jag att jag behövde öka min ynka dosering, varför den nu ligger på saftiga 0,75 dl... :) Herregud, mer fixar jag inte.
Som den oerhörda chokladdiggare jag är glädjer det mig att ha hittat Fazerchoklad med cashewnötter! Bättre proteinvärden i en chokladkaka är nog svårt att skaka fram. Nu kan jag dessutom göra avdrag för lördagsgodiset som kosttillskott! ;)
* Slutligen några tillägg från helgens aktiviteter. I fredags var det återigen dags att praktisera tennisskillsen på Wictoriastadion. Det var starka dubbeluppsättningar tillsammans med Anders/Pecka/Julius och spelandet höll på i cirka 2½ timme. Utan någon som helst skrytaspekt måste jag ändå bara berätta att det blev idel segrar sånär som på sista matchen då vi blev bortkörda vid ledning 5-1... Alltid skönt att vara ett med racket och otroligt nog vann jag fler nätdueller än jag förlorade!
* Fredag betydde också festkväll. Ett gäng spanjorskor hade intagit Peckas gemensamma kök och spelade inhemsk musik för allt vad högtalarna orkade. Eller njaa... orkade med var precis vad de INTE gjorde så jag bestämde mig för att se över förstärkarens inställningar för lite bättre ljudåtergivning. Det visade sig inte medföra några framsteg, ljudbilden var fortfarande vidrig. En spanjorska ser mitt försök till festförbättring och tror med all sannolikhet att jag lackat på den skränigt spanska dansmusikens volym och går fram till sin Ipod för att sänka.
Pecka, som sitter i soffan inser situationen och vill direkt förklara att så naturligtvis inte är fallet. Det är då det magiska citatet trillar ur munnen på honom: "Oh, it's okay! He's just trying to fix the discount and everything!". Gode gud, låt mig aldrig glömma det. :)
* Väl ute på Hallands Nation förflyter en festkväll på precis som den bör. Det är lätt att beställa, en Åbro kostar 20 spänn och flera av vakterna har högskolepoäng. Någon timme efter midnatt, hårt dansandes inne i nationens djupaste lokaler, drabbas jag av ett kärt återseende. Pecka har återvänt till gruppen efter en längre tids frånvaro inne på klubben! Här ska kramas! Jag grabbar ett UFC-liknande tag runt midjan på honom och håller helt sonika fast grabben i en märklig hoppa-på-stället-dans. Efter ett par sekunder tycker han inte det är roligt längre. Han vill loss. Jag samtycker inte och vill inte alls släppa iväg honom; du har ju just varit borta aslänge! Kom igen, dansa nu med oss en stund! Så jag håller kvar. Ännu hårdare. Jag tittar lite lätt leende på honom... WTF!?!? Du är ju inte Pecka!!!
Efter flera långa sekunder har jag slutligen insett mitt misstag. Jag har tagit fel på person. Undra på att han ville loss. :)
Det var allt för nu.
/Eder Anton.
