Förrådsstädning
//Izze & Gnizze Featuring Mz
I'm a resurrection!
Efter en längre tids dödsletande (läs: en sommar) har jag nu äntligen färdigställt Änton-Antovsky-Tonne-Antoine's sommaroutfit 2010!
Steg för steg har denna förädling skett och lagom till det lågtryck som just nu slätar över Sverige står den nu färdig att beskåda:
Linneskjorta: Dressmann (hör och häpna, mitt livs enda köp i den gubbaffären)
Marinblå shorts: Second hand
Tygskor: Mano
Solisar: H&M
Haircut: Emir Bajramis syrras finest. Fjongen included.
Satte mig en stund på bibblan idag på vägen hem från jöbbe. Infrastrukturens viktigaste forum för snyltare och lunginflammerade (lita blint på att det alltid är nån som hostar upp bröstkorgen när du tänker läsa i dagstidningshörnet). Där konsumerades kvalitetslitteratur i form av Östgöta Correspondenten och KING Magazine. Corren var från i lördags och behandlade bland annat Åtvidaberg som samhälle och fotbollslag. KING innehöll det den brukar göra: svindyra klockor och manliga modeller med de mest utmejslade kindbenen du kan tänka. Dock fastnade jag för ett par sidor som behandlade mat och tillagning. Alltid värt att ha med sig.
Såg en snygg jeansskjorta och gav mig av till H&M för att kolla närmare. En livstrött och avdankad gammal butikstant med skrynklig, brun hy välkomnade mig på sitt allra trevligaste sätt och gav mig omgående en mild tillrättavisning att de kläder jag tittade på på en hängstång också fanns ute i butiken, så att hon på så sätt kunde fortsätta sitt upphängande av kläder som jag inte uppfattat att hon var mitt uppe i.
Det var väl egentligen då jag bestämde mig.
Jag är av uppfattningen av att kläder ska representera dig och således förmedla nånting till omvärlden. Skulle jag köpa nånting här, nu och idag, skulle jag indirekt stödja den livströtta butiksmedarbetarkultur H&M i Västerås har och därigenom vara en del av hela skiten. Det kunde jag bara inte...
Och det är också därför jag numera allt som oftast letar second hand. Jag slipper känna skuld för oskäliga löner och hemska kemikalier för att i gengäld få konsumera kläder av ytterst medioker kvalitet.
Jag har också lagt märke till att det nu inte bara är morsan som kommenterar mina nyinförskaffningar på klädfronten med ett: "Är det från Myrorna?" utan även min kamrado Matz i allt större utsträckning. :)
Men var inte orolig, jag tar det som en komplimang. ;)
/Eder Anton
Steg för steg har denna förädling skett och lagom till det lågtryck som just nu slätar över Sverige står den nu färdig att beskåda:
Linneskjorta: Dressmann (hör och häpna, mitt livs enda köp i den gubbaffären)
Marinblå shorts: Second hand
Tygskor: Mano
Solisar: H&M
Haircut: Emir Bajramis syrras finest. Fjongen included.
Satte mig en stund på bibblan idag på vägen hem från jöbbe. Infrastrukturens viktigaste forum för snyltare och lunginflammerade (lita blint på att det alltid är nån som hostar upp bröstkorgen när du tänker läsa i dagstidningshörnet). Där konsumerades kvalitetslitteratur i form av Östgöta Correspondenten och KING Magazine. Corren var från i lördags och behandlade bland annat Åtvidaberg som samhälle och fotbollslag. KING innehöll det den brukar göra: svindyra klockor och manliga modeller med de mest utmejslade kindbenen du kan tänka. Dock fastnade jag för ett par sidor som behandlade mat och tillagning. Alltid värt att ha med sig.
Såg en snygg jeansskjorta och gav mig av till H&M för att kolla närmare. En livstrött och avdankad gammal butikstant med skrynklig, brun hy välkomnade mig på sitt allra trevligaste sätt och gav mig omgående en mild tillrättavisning att de kläder jag tittade på på en hängstång också fanns ute i butiken, så att hon på så sätt kunde fortsätta sitt upphängande av kläder som jag inte uppfattat att hon var mitt uppe i.
Det var väl egentligen då jag bestämde mig.
Jag är av uppfattningen av att kläder ska representera dig och således förmedla nånting till omvärlden. Skulle jag köpa nånting här, nu och idag, skulle jag indirekt stödja den livströtta butiksmedarbetarkultur H&M i Västerås har och därigenom vara en del av hela skiten. Det kunde jag bara inte...
Och det är också därför jag numera allt som oftast letar second hand. Jag slipper känna skuld för oskäliga löner och hemska kemikalier för att i gengäld få konsumera kläder av ytterst medioker kvalitet.
Jag har också lagt märke till att det nu inte bara är morsan som kommenterar mina nyinförskaffningar på klädfronten med ett: "Är det från Myrorna?" utan även min kamrado Matz i allt större utsträckning. :)
Men var inte orolig, jag tar det som en komplimang. ;)
/Eder Anton
Fin och Ful Kultur
Efter att tränat en tid på ett av Västerås hardcore gym så har mitt folkhälsotänk kritiserat något som generellt ses som något positivt, något att ta efter och respektera, nämligen att träna och nu pratar jag specifikt om styrketräning.
I den miljö som är objekt för kritiken är människorna ganska stereotypa till sitt utseende. Förutom att de är mycket större än genomsnittet så är de rakade på huvudet, är rejält gaddade, har kättingar runt halsen, svintajta tank tops och långbyxor av märket Better Bodies eller GASP. Här hamnar vi på den fula delen av kulturskalan.
Aktiviteten i sig är inte ful utan bara ett medvetet sätt att ta hand om sig själv, och när blev det fult, ja okey det är inte den mest intellektuella utmaningen att svinga en skivstång, men det är det inte heller att föra en kupa vin till sin mun, men beroende på vad det är för vin i glaset, vilken mängd, vem som gör det, och hur man gör det och vilken förmåga som finns att resonera kring smaker, aromer och varför man över huvud taget dricker.
Person, omständigheter, mål och syfte blir således prediktorer för om aktiviteten anses som fin eller ful.
Balans och måttfullhet får bli nyckelord i resonemanget, överdrifter är ingen dygd precis utan ger en kontraproduktiv effekt på något som har potential att främja flera av hälsans dimensioner. Men vad är det då för fel att träna hårt, medvetet och målfokuserat, det är det naturligtvis inte så länge hälsan är målet och inte ett medel som konsumeras för att nå andra mål. Träning i alla dess former ska vara ett sätt att producera hälsa och problemet uppstår när det är sneda samhälliga kroppsideal som produceras istället.
Paideia!!
//Mz
Vardagsmotion
Jag har ju alltid tyckt att vardagsmotion inte är riktig motion om Motion per definition betyder:
"Aktivitet främst för att förbättra hälsa, fysisk kapacitet och välbefinnande".
Vardagsmotion skulle kunna vara att promenera, gå i trappor blablabla...
Anledningen till att det INTE är motion är för att till exempel promenera är den absolut lägsta grad av fysik aktivitet som Homo sapiens är skapt för, och det bör därför inte ses som någon anmärkningsvärd prestation att ta några steg i trapporna istället för nyttja djävulens ingenjörs egen uppfinning: RULLTRAPPAN!!
Men ok, jag är inte främmande för att tänka om. Det finns ett sätt att transportera sig med apostlahästarna som helt klart skulle kunna räknas som motion, och troligtvis ganska roligt också.
Om folk i allmänhet kan gå med på att kalla Parkour för vardagsmotion så kan jag också hålla med om att vardagsmotion faktisk är motion, och något som förbättra hälsan, den fysiska kapaciteten och välbefinnandet.
//
Mz
"Aktivitet främst för att förbättra hälsa, fysisk kapacitet och välbefinnande".
Vardagsmotion skulle kunna vara att promenera, gå i trappor blablabla...
Anledningen till att det INTE är motion är för att till exempel promenera är den absolut lägsta grad av fysik aktivitet som Homo sapiens är skapt för, och det bör därför inte ses som någon anmärkningsvärd prestation att ta några steg i trapporna istället för nyttja djävulens ingenjörs egen uppfinning: RULLTRAPPAN!!
Men ok, jag är inte främmande för att tänka om. Det finns ett sätt att transportera sig med apostlahästarna som helt klart skulle kunna räknas som motion, och troligtvis ganska roligt också.
Om folk i allmänhet kan gå med på att kalla Parkour för vardagsmotion så kan jag också hålla med om att vardagsmotion faktisk är motion, och något som förbättra hälsan, den fysiska kapaciteten och välbefinnandet.
//
Mz
Mitt nya sovrum
Pågrund av yttre omständigheter som är mycket svåra att påverka så har jag tvingat fly till en kakeloas i en annan del av min lägenhet.
De orubbliga omständigheterna jag pratar om är naturligtvis solen och rådande klimat, det är ganska ljust och ljummet ute.
Detta är långt ifrån vad som enligt mig räknas som optimala förutsättningar för en god natts sömn och återhämtning för kroppens samtliga nedbrutna celler.
Jag tillbringar nu nätterna på badrummet där omständigheterna är de omvända, det vill säga mörkt och svalt. Tyst är det också vilket är den tredje mycket viktiga faktorn för total koma.
Förutom ovan nämnda fördelar finns de uppenbara, det blev närmare till toalett och dusch, vilket vid en vattenläcka skulle kunna leda till ett mycket oväntat, obehagligt och blött uppvaknande.
Hejhej!
//Mz
Nattugglan - Enkel vardagsunderhållning
Jag hade ganska kul några minuter iaf :)
NATTEAVN
Jeg flakker rundt,
jeg ved ikke hvor jeg hører til,
hey, endnu en tur i byen,
hva’ fanden skal det føre til.
alt for længe har jeg været natteravn,
så mange smukke mennesker,
i indre København,
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
her er for meget larm, kan ikke høre dig, uhuu..
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
jeg finder dig, jeg ser dig for mig selvom jeg ikk' kender dit navn.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig.
Står her igen,
og brænder mine penge af,
jeg ser dig ude i mængden,
og skipper lige et hjerteslag,
alt forlænge har jeg været natteravn,
så mange smukke piger her
i indre København.
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
her er for meget larm, kan ikke høre dig, uhuu..
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
jeg finder dig, jeg ser dig for mig selvom jeg ikk' kender dit navn.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
Alt forlænge har jeg været natteravn,
i indre København
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder.
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder, kalder,
ja, jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder, kalder,
ja, jeg kalder på dig.
Mycket nöje!!
//Mz
NATTEAVN
Jeg flakker rundt,
jeg ved ikke hvor jeg hører til,
hey, endnu en tur i byen,
hva’ fanden skal det føre til.
alt for længe har jeg været natteravn,
så mange smukke mennesker,
i indre København,
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
her er for meget larm, kan ikke høre dig, uhuu..
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
jeg finder dig, jeg ser dig for mig selvom jeg ikk' kender dit navn.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig.
Står her igen,
og brænder mine penge af,
jeg ser dig ude i mængden,
og skipper lige et hjerteslag,
alt forlænge har jeg været natteravn,
så mange smukke piger her
i indre København.
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
her er for meget larm, kan ikke høre dig, uhuu..
Kærligheden kalder nu i nat, kalder du,
jeg finder dig, jeg ser dig for mig selvom jeg ikk' kender dit navn.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
Alt forlænge har jeg været natteravn,
i indre København
ser en silhuet, du forsvinder med det samme,
hvor er du nu, hvor er du nu.
Jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder.
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder på dig,
jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder, kalder,
ja, jeg kalder på dig,
ja, jeg kalder, kalder,
ja, jeg kalder på dig.
Mycket nöje!!
//Mz
Laboratorium
Förutom antibloggande som dagarna främst består av så skulle dagen till ära en ny erfarenhet inhämtas inom ämnet kemi. En av dagens kvällsaktivteter bestod i att färga ett par handskar, inte mina egna (som tur var).
Handskarnas ursprungsfärg var gula och skulle ikväll förädlas till vackert lila för att bäras av en av gästerna till ett bröllop i södra Frankrike kommande lördag.
På färgförpackningen utlovades en kulör av fantastik plommon-nyans. Färgningsprocessen gjordes enligt gammeldags tradition för hand. Detta innebär att man blandar textilfärg, fix och salt med vatten i en kastrull och sedan tillsätter handskarna. Under 30 minuters upphettning och till 30-60 grader med kontinuerlig omrörning ska handskarna sakta övergå från pippigula till plommonlila. Om allt går som planerat!!
Möjligen var jag lite för generös med färgen, men mer troligt var att textilen var av undermålig kvalitet. Efter en stunds rörande i kastrullen övergick inte handskarna i en tilltalande lila, utan en liknade mer en imitation av en ynklig bit grillkol och gick inte att använda till ändamålet.
Detta resultat betraktas inte som ett misslyckande utan som ny kunskap om textiliers beskaffenheter i kastrull.
Jag ger absolut inte upp utan tänker att de går ju att rädda, kan man färga något så kan man ju också bleka det.
Jag gör ett snabbt uppkok på klorin som är känt för sina blekande egenskaper och vänder sedan ner handskarna i badet.
Handskarna återtar extremt snabbt en signalgul färg och jag tänker triumferande att jag är sjukt vass på kemi. Jag lämnar handskarna i klorinbladet för att de ska ligga och dra en extra stund för att bortom all tvivel säkerställa att det inte finns en enda lila färgmolekyl kvar i handskarna. När jag till min stora förvåning nästa gång kastar mitt professorsöga mot kastrullen inser jag att vantarna är totalt upplösta av klorinet och kvar finns endast en gul sörja.
Detta betraktas definitivt som ett misslyckande då handsksoppa aldrig var ett mål för kvällen, men som sagt misslyckas är det bästa man kan göra för då lär man sig något nytt, denna gång på bekostnad av min flickväns bröllopsaccessoar.
Resterna från vad som en gång i tiden var ett par handskar,
nu bara en kladdig gul massa i en kastrullbotten som till sitt öde gick en resa i avloppet tillmötes.
//Matz
Handskarnas ursprungsfärg var gula och skulle ikväll förädlas till vackert lila för att bäras av en av gästerna till ett bröllop i södra Frankrike kommande lördag.
På färgförpackningen utlovades en kulör av fantastik plommon-nyans. Färgningsprocessen gjordes enligt gammeldags tradition för hand. Detta innebär att man blandar textilfärg, fix och salt med vatten i en kastrull och sedan tillsätter handskarna. Under 30 minuters upphettning och till 30-60 grader med kontinuerlig omrörning ska handskarna sakta övergå från pippigula till plommonlila. Om allt går som planerat!!
Möjligen var jag lite för generös med färgen, men mer troligt var att textilen var av undermålig kvalitet. Efter en stunds rörande i kastrullen övergick inte handskarna i en tilltalande lila, utan en liknade mer en imitation av en ynklig bit grillkol och gick inte att använda till ändamålet.
Detta resultat betraktas inte som ett misslyckande utan som ny kunskap om textiliers beskaffenheter i kastrull.
Jag ger absolut inte upp utan tänker att de går ju att rädda, kan man färga något så kan man ju också bleka det.
Jag gör ett snabbt uppkok på klorin som är känt för sina blekande egenskaper och vänder sedan ner handskarna i badet.
Handskarna återtar extremt snabbt en signalgul färg och jag tänker triumferande att jag är sjukt vass på kemi. Jag lämnar handskarna i klorinbladet för att de ska ligga och dra en extra stund för att bortom all tvivel säkerställa att det inte finns en enda lila färgmolekyl kvar i handskarna. När jag till min stora förvåning nästa gång kastar mitt professorsöga mot kastrullen inser jag att vantarna är totalt upplösta av klorinet och kvar finns endast en gul sörja.
Detta betraktas definitivt som ett misslyckande då handsksoppa aldrig var ett mål för kvällen, men som sagt misslyckas är det bästa man kan göra för då lär man sig något nytt, denna gång på bekostnad av min flickväns bröllopsaccessoar.
Resterna från vad som en gång i tiden var ett par handskar,
nu bara en kladdig gul massa i en kastrullbotten som till sitt öde gick en resa i avloppet tillmötes.
//Matz
Bittersweet comeback
Nöjd och glad efter dagens fotboll slökollar jag nu på en repris av matchen som avslutades för ungefär en timme sen. Är det VM så är det!
Anton levererar med glädje updates om vad som händer i hans liv. Jag ska ta efter så gott det går då det var längesen jag var här och lämnade några avtryck. Så vad har hänt...
1. Startat eget i bloggosfären har jag gjort. Anton var så generös och länkade i förra inlägget så gör inte det en gång till.
2. Haft lite ledigt vilket var bland annat en Finlandsresa innehållandes tuff orientering och alkohol i mängder.
3. Sista veckan börjat jobba med sommarjobbet. Detta sker på valfri plats och tid vilket resulterade i en stark första dag i onsdags. Mellan 11 och 16 arbetade vi. Total rast på 3 timmar. Bra jobbat! Men kommer bli skärpning, gjorde ett bra jobb idag!
Ungefär så ser livet ut. Midsommar har det också varit. Tänk vad tiden går fort. Förresten så säger Anton att det är enkelt att leva Internetlöst. Det är därför han är här stup i kvarten och tallar på tangenterna...
Diverse bilder som får symbolisera vad som hänt sen sist:
Vår kära vän boomboxen som förgyllde Jukolaresan:
Akrobatik på hög nivå på midsommar:
Bannern på den andra bloggen:
På återhörande!
//Thomps
Anton levererar med glädje updates om vad som händer i hans liv. Jag ska ta efter så gott det går då det var längesen jag var här och lämnade några avtryck. Så vad har hänt...
1. Startat eget i bloggosfären har jag gjort. Anton var så generös och länkade i förra inlägget så gör inte det en gång till.
2. Haft lite ledigt vilket var bland annat en Finlandsresa innehållandes tuff orientering och alkohol i mängder.
3. Sista veckan börjat jobba med sommarjobbet. Detta sker på valfri plats och tid vilket resulterade i en stark första dag i onsdags. Mellan 11 och 16 arbetade vi. Total rast på 3 timmar. Bra jobbat! Men kommer bli skärpning, gjorde ett bra jobb idag!
Ungefär så ser livet ut. Midsommar har det också varit. Tänk vad tiden går fort. Förresten så säger Anton att det är enkelt att leva Internetlöst. Det är därför han är här stup i kvarten och tallar på tangenterna...
Diverse bilder som får symbolisera vad som hänt sen sist:
Vår kära vän boomboxen som förgyllde Jukolaresan:
Akrobatik på hög nivå på midsommar:
Bannern på den andra bloggen:
På återhörande!
//Thomps
Tojtness don't come easy.
Mitt liv som "favour man" i Västerås har bara tagit sin början men när morgondagen är slut har jag redan arbetat 20 procent av sommarjobbstiden. Det är osannolikt hur fort tiden springer iväg när man jobbar. Åtminstone på sommaren. På vintern vill jag alltid gräva en 2x2 meter stor grop, hoppa i och lägga mig, täcka över och bara invänta början på april...
Hursomhelst, det är återigen dags att sammanfatta lite senaste nytt på Antonfronten:
* Att leva internetlöst är enklare än jag trodde. Bloggandet får ske från skolans lokaler och det är fascinerande hur lätt det var att säga upp kontakten med hela Facebooketablissemanget. Systemet alltså, inte mina vänner.
* Solbrännan var bättre i fjol. Jobba inomhus i långbyxor ger skrala resultat i brunhet men är istället tänkt att öka värdet på CV:t.
* Tennisen ser bättre ut än på länge. Två dagar i rad har jag och Son of God spelat in ett fint grundspel (med våra mått mätt) och serven sitter säkert minst en av fyra gånger. I helgen väntar eventuellt dubbelspel.
* Abstinensen efter fotbolls-VM är stor. Att komma hem till soffan för att mötas av Peter Rawet (han heter inte så egentligen men nu får han fan ta smällen. Killen jag pratar om har nyhetsvärldens mest deformerade skalle, återkommer när jag vet namn) sittandes i en soffa och intervjua grundaren till Nya Upplagan gav mig inga rysningar direkt.
Det är inget fel på Peter Rawet. Det är den andra, lille killen jag menar!
* Saknaden efter Vadstenafolket, för att inte tala om staden, är även den ganska svår. Men tiden går så pass fort här uppe att minuterna jag varit sentimental kraftigt har minskat till ringa i antal. Scrollade igår igenom förra årets Knösenalbum och fann mig själv stundtals hejdlöst skrattandes åt diverse bilder och filmer.
Om några veckor är det dags igen för Kapten Sommaräng, Löjtnant Lingon mfl. att infinna sig i den Norrköpingsbelägna sommarstugan för ännu en traditionsenlig helg med bastubad, fria mängder saft och pokerspel!
Vi hörs. /Eder Antoine
Hursomhelst, det är återigen dags att sammanfatta lite senaste nytt på Antonfronten:
* Att leva internetlöst är enklare än jag trodde. Bloggandet får ske från skolans lokaler och det är fascinerande hur lätt det var att säga upp kontakten med hela Facebooketablissemanget. Systemet alltså, inte mina vänner.
* Solbrännan var bättre i fjol. Jobba inomhus i långbyxor ger skrala resultat i brunhet men är istället tänkt att öka värdet på CV:t.
* Tennisen ser bättre ut än på länge. Två dagar i rad har jag och Son of God spelat in ett fint grundspel (med våra mått mätt) och serven sitter säkert minst en av fyra gånger. I helgen väntar eventuellt dubbelspel.
* Abstinensen efter fotbolls-VM är stor. Att komma hem till soffan för att mötas av Peter Rawet (han heter inte så egentligen men nu får han fan ta smällen. Killen jag pratar om har nyhetsvärldens mest deformerade skalle, återkommer när jag vet namn) sittandes i en soffa och intervjua grundaren till Nya Upplagan gav mig inga rysningar direkt.
Det är inget fel på Peter Rawet. Det är den andra, lille killen jag menar!
* Saknaden efter Vadstenafolket, för att inte tala om staden, är även den ganska svår. Men tiden går så pass fort här uppe att minuterna jag varit sentimental kraftigt har minskat till ringa i antal. Scrollade igår igenom förra årets Knösenalbum och fann mig själv stundtals hejdlöst skrattandes åt diverse bilder och filmer.
Om några veckor är det dags igen för Kapten Sommaräng, Löjtnant Lingon mfl. att infinna sig i den Norrköpingsbelägna sommarstugan för ännu en traditionsenlig helg med bastubad, fria mängder saft och pokerspel!
Vi hörs. /Eder Antoine
