Mitt liv som "favour man" i Västerås har bara tagit sin början men när morgondagen är slut har jag redan arbetat 20 procent av sommarjobbstiden. Det är osannolikt hur fort tiden springer iväg när man jobbar. Åtminstone på sommaren. På vintern vill jag alltid gräva en 2x2 meter stor grop, hoppa i och lägga mig, täcka över och bara invänta början på april...

Hursomhelst, det är återigen dags att sammanfatta lite senaste nytt på Antonfronten:

* Att leva internetlöst är enklare än jag trodde. Bloggandet får ske från skolans lokaler och det är fascinerande hur lätt det var att säga upp kontakten med hela Facebooketablissemanget. Systemet alltså, inte mina vänner.

* Solbrännan var bättre i fjol. Jobba inomhus i långbyxor ger skrala resultat i brunhet men är istället tänkt att öka värdet på CV:t.

* Tennisen ser bättre ut än på länge. Två dagar i rad har jag och Son of God spelat in ett fint grundspel (med våra mått mätt) och serven sitter säkert minst en av fyra gånger. I helgen väntar eventuellt dubbelspel.

* Abstinensen efter fotbolls-VM är stor. Att komma hem till soffan för att mötas av Peter Rawet (han heter inte så egentligen men nu får han fan ta smällen. Killen jag pratar om har nyhetsvärldens mest deformerade skalle, återkommer när jag vet namn) sittandes i en soffa och intervjua grundaren till Nya Upplagan gav mig inga rysningar direkt.

Det är inget fel på Peter Rawet. Det är den andra, lille killen jag menar!

* Saknaden efter Vadstenafolket, för att inte tala om staden, är även den ganska svår. Men tiden går så pass fort här uppe att minuterna jag varit sentimental kraftigt har minskat till ringa i antal. Scrollade igår igenom förra årets Knösenalbum och fann mig själv stundtals hejdlöst skrattandes åt diverse bilder och filmer.


Om några veckor är det dags igen för Kapten Sommaräng, Löjtnant Lingon mfl. att infinna sig i den Norrköpingsbelägna sommarstugan för ännu en traditionsenlig helg med bastubad, fria mängder saft och pokerspel!

Vi hörs. /Eder Antoine