Min telefon...
...är inte ny och inte heller särskilt vacker. Men den rymmer en massa bra saker som jag alltför sällan delar med mig av!
Dom som känner mig vet att jag är ett inbitet Eldkvarnfan sedan några år tillbaka och det var med både förvåning och glädje jag sprang över den här look-a-liken på Willys för ett par veckor sedan:
Eldkvarns album "Tempel av alkohol" verkar alltså ha stulit sin omslagsidé av självaste Kung Gustaf, som med sina lättrökta sardiner i finaste tomatsås även han valt att posera i all sin prakt med diverse medaljer och "axelvaddar". :)
/Eder Anton.
Dom som känner mig vet att jag är ett inbitet Eldkvarnfan sedan några år tillbaka och det var med både förvåning och glädje jag sprang över den här look-a-liken på Willys för ett par veckor sedan:
Eldkvarns album "Tempel av alkohol" verkar alltså ha stulit sin omslagsidé av självaste Kung Gustaf, som med sina lättrökta sardiner i finaste tomatsås även han valt att posera i all sin prakt med diverse medaljer och "axelvaddar". :)
/Eder Anton.
Utan att fråga...
... lägger jag upp ännu en look-a-like på Hunden i Påsens modefantast tillika mellanbror:
Jag vet att den här bilden var i ropet ett tag i våras men tror aldrig den kom att publiceras.
Behöver jag säga att en av dem är Bono...?
Likt, eller hur? :)
/Eder Antoine
Skarpt Anna!
Hej på er!
Här kommer två inlägg i ett annars rätt tafatt liv just nu.
1. Jag bor cirka 5 minuters gångväg från högskolan och när man går till skolan passeras en skola med tillhörande lekplatser och fotbollsplaner. Och jag gillar egentligen inte barn (HiP har även listat barn vi hatar tidigare, se här) men ibland kan deras spontana kommentarer förgylla min dag. Som när jag gick förbi fotbollsplanen där två killar kickade bubba och två brottades. Efter en intensiv kamp utbrister den av pojkarna som ligger underst lätt panikslaget:
"Kliv av mig, jag ligger i en bajskorv"
Det är inte alltid så enkelt att vara barn...
2. En uppmärksam Anna Wingman (som för övrigt är en gammal storbloggare på http://tjejgangetpafolke.blogg.se/) har hittat en rätt pricksäker look-a-like, även om jag själv anser mig lite snyggare. Det är Gustaf Hammarsten som är påträffligt lik mig. Tidigare så hade Anton en annan som ni kan se här!
Här är alltså min tvilling och jag:
Peace!
/Thomps
Så sjukt mycke jul...
Helluuuu!
Det är i skrivande stund ungefär 19 dagar kvar tills julafton. Denna plåga som får många människor att våndas flera månader i förväg och som bidrar till Lyxfällans existens. Samtidigt som den skänker lycka till massvis med barn jorden över. Samtidigt som den mindre täta delen av världen kanske inte njuter lika mycket. Vad kommer då jag göra... Jo jag kommer göra samma sak som de flesta åren i mitt liv och jag har börjat tröttna på det men då det endast är en dag om året så får jag nog stå ut några år till. I vilket fall ska jag införskaffa lite klappar till nära och kära snart och det ska faktiskt bli lite kul. Kan vara för att jag är ohyggligt skicklig på att göra andra människor glada. Eller...?
Jag skulle vilja bjuda på någon helt underbar anekdot från mitt oseriöst intressanta och underbara liv. Men finns inget att bjuda på tyvärr så kan inte förgylla era läsares sinne något. Därmed går vi ner på en barnslig och låg nivå men vilket kan göra alla på lite bättre humör då och då:
Det finns en till som är liiite bättre och med högre nivå. Gick inte bädda in men finns här:
Rekommenderas starkt!
Love!
Thomps
Tänk om...
Tänk om jag kunde tanka den här maskinen med lite mer vilja och lite mindre talang...
Tills det händer, njut av Trampled By Turtles - "November".
För alltid / Eder Anton.
Tills det händer, njut av Trampled By Turtles - "November".
För alltid / Eder Anton.
Gymträningens baksidor.
Ett gym erbjuder så mycket mer än bara tonvis av vikter! Sedan jag åter blev flitig gymbesökare, ett par månader tillbaka har upplevelserna fullkomligt sköljt över mig, med lite extra betoning på nuvarande veckan. Till en början kan jag först bara beskriva några iakttagelser.
En kines/japan/korean/thailändare (eller asiatisk) 60+gubbe verkar ha en enorm träningsfrekvens, för varje gång jag är där - är han redan på plats.
En tatuerad nationsvakt, ständigt iförd mössa på gymmet, ser allmänt orippad och ganska klen ut men lyfter alltid svintungt. All heder där.
En saftig linnebyggare med 40-armar har alltid (ljusgråa) långbyxor på sig när han tränar. Jag tror bestämt det är för hans sparvstickor till ben. Men ska man bli bra på nåt måste man specialisera sig! Därför lite heder där också.
Nu till upplevelserna!
Det manliga omklädningsrummet är en märklig skådning. Vuxna män som pratar med varandra efter duschen kan helt ogenerat stå och greja med det allra heligaste, samtidigt som en seriös, ofta jobb-, diskussion äger rum. Jag måste erkänna att jag har lite svårt för sånt...
Ett annat lite underligt beteende är då människor vid ekiperingen efter ufört duschande först av allt väljer att dra på sig sin t-shirt(!). Jag menar om brandlarmet går...
Den tredje upplevelsen vill jag knappt berätta om, men jag känner ändå att jag måste. För min egen skull om inte annat. Jag och min sparringpartner Pecka är i det närmaste färdigombytta och beredda att stiga upp från bänken och bege oss in till lokalerna. Av någon anledning slänger jag ett getöga till höger inåt i omklädningsrummet och skymtar i en av duscharna som är utrustad med slang helt sonika en man som duschar. So far so good. Han står med ryggen emot när jag hastigt ser herrns vänstra hand separera samme mans bakdel för att med den andra handen rikta duschmunstycket och dess stråle rakt in i ändalykten!
... hur fortsätter man efter att ha berättat nåt sånt? :) Det går ju bara inte. Nästa gång kanske jag kan berätta om när vi mötte en, på snömodd, springande blind man med tillhörande ledhund. Den som lever får se. Ibland lite väl mycket.
Som Bo Kaspers Orkester sjunger: "Ärr på hjärnan sitter kvar". /Eder.
En kines/japan/korean/thailändare (eller asiatisk) 60+gubbe verkar ha en enorm träningsfrekvens, för varje gång jag är där - är han redan på plats.
En tatuerad nationsvakt, ständigt iförd mössa på gymmet, ser allmänt orippad och ganska klen ut men lyfter alltid svintungt. All heder där.
En saftig linnebyggare med 40-armar har alltid (ljusgråa) långbyxor på sig när han tränar. Jag tror bestämt det är för hans sparvstickor till ben. Men ska man bli bra på nåt måste man specialisera sig! Därför lite heder där också.
Nu till upplevelserna!
Det manliga omklädningsrummet är en märklig skådning. Vuxna män som pratar med varandra efter duschen kan helt ogenerat stå och greja med det allra heligaste, samtidigt som en seriös, ofta jobb-, diskussion äger rum. Jag måste erkänna att jag har lite svårt för sånt...
Ett annat lite underligt beteende är då människor vid ekiperingen efter ufört duschande först av allt väljer att dra på sig sin t-shirt(!). Jag menar om brandlarmet går...
Den tredje upplevelsen vill jag knappt berätta om, men jag känner ändå att jag måste. För min egen skull om inte annat. Jag och min sparringpartner Pecka är i det närmaste färdigombytta och beredda att stiga upp från bänken och bege oss in till lokalerna. Av någon anledning slänger jag ett getöga till höger inåt i omklädningsrummet och skymtar i en av duscharna som är utrustad med slang helt sonika en man som duschar. So far so good. Han står med ryggen emot när jag hastigt ser herrns vänstra hand separera samme mans bakdel för att med den andra handen rikta duschmunstycket och dess stråle rakt in i ändalykten!
... hur fortsätter man efter att ha berättat nåt sånt? :) Det går ju bara inte. Nästa gång kanske jag kan berätta om när vi mötte en, på snömodd, springande blind man med tillhörande ledhund. Den som lever får se. Ibland lite väl mycket.
Som Bo Kaspers Orkester sjunger: "Ärr på hjärnan sitter kvar". /Eder.
