Such is the bread of an everyday life

Som vanligt går den här bloggen (ironiskt nog) bäst när det inte är någon klåfingrig, bitter och cynisk kvalitetsbloggare som trycker på tangenterna. Och nog för att tiga är guld men hålla käft är fan ännu värre.

Här om veckan var jag återigen med om någonting stort. Jag blev starstruck i mataffären. Ni som läst tidigare inlägg vet att jag under valborgshelgen sprang på Malmö FF:s fotbollsess Ivo Pekalski och att jag då faktiskt både tog i hand och bytte några artighetsfraser. Den här gången träffade jag en av hans lagkamrater tillika Sveriges nya Zlatan; underbarnet Dardan Rexhepi! Bland mejerivarorna på Willys såg jag någon jag tyckte var misstänkt likt ett ansikte jag sett förut och det tog någon sekund innan jag fattade: Det måste vara Dardan!

Handlandes med sin familj (mor och lillasyster) försökte jag stärka min tes genom att först ta reda på vederbörandes längd. Jag visste sedan tidigare att ynglingen, som är bördig från Lund, mäter någonstans kring 1.90 meter ovan jord. Jag gled honom obemärkt förbi och gjorde min iakttagelse. Och se på tusan! Snett sneglandes uppåt kunde jag konstatera att min uppskattning var korrekt! Strax därefter försöker jag att ytterligare bekräfta min uppfattning genom att använda ännu ett sinne. Jag lyssnade. Stalkermässigt stående låtsaskollandes på jordgubbsglass hör jag sedan hur lillasystern greppar ett paket Big Pack vanilj och ställer frågan till brodern: "Dardan, är det den?". BINGO! Det ÄR Dardan Rexhepi



Glad i hågen och färdighandlad bestämmer jag mig sedan för att fullborda min kändisspotting varpå jag helt sonika ställer mig bakom familjen Rexhepi i kön till kassan. Jag noterar hastigt att modern handlar kycklingklubbor med rabatt. Borde inte han sitta på ett fett ungdomskontrakt?, funderar jag. Men visst, extrapris är extrapris och ska därefter behandlas!

Hursomhelst. Det känns lite märkligt att personer som är fyra (Ivo) respektive sex (Dardan) år yngre får mitt hjärta att slå dubbelslag. Men så kan det vara när man är frälst av utomhusförlagt bollsparkande. Dessutom har ni mitt ord på att dessa herrar inom en treårsperiod kommer att vara proffs i Europa och stå i dörren till A-landslaget.

Sådärja. Nu ska jag äta Keso och laga köttfärssås.
Such is the bread of an everyday life.

/Eder.

Den nya Nils Petter Sundgren

Hejhej!

Ännu en fascination. Filmen Lake Placid 3. Jag kollade på hela häromkvällen då jag blev nyfiken efter att ha sett de första 10 minuterna. Nyfiken på grund av att få se hela storyn då allt annat var så ohyggligt dåligt. Men så här i efterhand så får jag lov att säga att det inte var bortslösad tid. Dels lite kul, och dels så har jag fått upp ögonen lite över filmindustrins lite sämre värld... Det är ju rätt mycke naket ska sägas. Kan vara för att kmopensera den undermåliga kvalitet som specialeffekterna håller.

Så dagens filmtips: Lake Placid 3 (Jag antar att 1 och 2 är ungefär lika bra).

Man kan ju inte låta bli att älska movie voice...

Gårdagskvällen spenderades i gott sällskap hemma hos mig till en början. Sen gick vi till Kåren då det var stora sommarfesten. Mycke folk var det och således också rätt trevligt. För första gången i mitt liv (tror jag) stod jag på gäst/viplista så fick glatt vandra förbi hela kön. Fett najs!


//Thomas


Fascinationsmannen del 2

Hejhej!

Ännu en gång har jag fascinerats av någon slags tragikomisk och brutalt genial hemsida:



Det är givetvis moralvidrigt och förbannat illa att det finns folk som vill vara med på det här. Att det ens är lagligt för den delen. Men ändå så ska affärsidén tokhyllas kan jag tycka. De säljande meningarna på hemsidan får mig att både skratta och gråta:

"Gör livet levande - Inled en affär idag!"

"Längtar du efter passion och ömhet? Var det länge sedan du kände dig sedd, uppskattad och älskad i din relation? Vill du träffa någon som förstår dig? Eller söker du helt enkelt spänning i tillvaron?"

"Du är bara sekunder från att förändra ditt liv för alltid. Fyll i formuläret nedan för att skapa ditt konto."


Fantastiskt...

//T

Passion for fashion

Chacha!


Lite sen respons till Tonnes modeinlägg tidigare: Jeans på jeans är bara underbart. Senilsnörena går att diskutera men jag gillart egentligen. Däremot så har det missbrukats lite av fel personer. Aldrig bra med missbruk...



Jag var lite längre norrut än vanligt i helgen. Närmare bestämt i trakterna runt Bollnäs. Hemkommen är jag nu och har lärt mig två saker.


1. Hälsingebor är inte lika smarta som andra svenskar.
2. Modet ser lite annorlunda ut.


Fett najs med långklänning, men vad skymtar på fossingarna.





Det känns även bra att ge John Hedlund lite tid i rampljuset också...


//Thomas

Homesick prisoners and partythrowers

Med den starkaste av hemlängtan och ett hjärta som skriker: "Ta mig hem te schlättaaa!" har jag i förberedande syfte tagit reda på lite grann av vad som händer och är på gång i mina hemtrakter. Motala & Vadstena Tidning har fått utgöra den säkra källan och det är just därifrån nedanstående rubriker är hämtade. Så vad händer då i min gamla kommun med omnejd?



Varje östgöte som någonsin bemödat sig med ett besök på Harrys vet att det här knappast är någonting att höja på ögonbrynen åt. Alla vet vilken snabbmatskö det handlar om och alla vet att en dansk skalle är det minsta man får räkna med om man ska ut i denna arbetarkommun. Kul att se att allt är sig likt... Tacka vet jag studentlivet!


Vad som då är lite roligare är att den här pöjken ska ge en konsert i Moacks! För ett tiotal år sen anordnades "Vätternfestivalen", där Martin Timell var konferencier och E-type och Magnus Uggla uppträdde. Idag är det stort om en liten pjatt besöker staden och står och ylar att han ska bli populär i tre minuter... Tacka vet jag forntiden!


Den här rubriken måste jag ändå säga överraskade mig. Rismarken är känt för sina löparstråk och behagliga natur och det är dit Vadstenaborna tar sig när de vill "ut i skogen". För övrigt minns jag otaliga tillfällen när vi både på låg-, mellan- och högstadienivå besökt detta reservat för att ha gympa utomhus eller bara grilla korv och lära oss lövsorter. Ska man inte ens få vara ifred där längre? Tacka vet jag riktiga landet där det är en halv kilometer till närmsta tänkbara ofredare!


Man behöver inte vara bitter bara för att man förstår saker.
/Eder.

RSS 2.0