I mitt "jobb" som receptionist i VSIF-rummet får man många chanser att briljera med sin utrikiska kunskaper. Det kan vara allt ifrån språk till kultur och idrott. I våras pratade jag med ett gäng ghananer (dock inte iförda pyjamas) om huruvida matchen mot Brasilien i VM '06 var uppgjord eller inte. Något som bedyrades att den absolut inte var. Naturligtvis köpte jag tugget även om jag har mina tvivel om den åttondelen... Å andra sidan så tror väl ingen utanför Norden att Sverige och Danmark ofrivilligt spelade 2-2 i EM 2004. :)

Hursomhelst, det är kul med kultur! Fick just ett sms från en av dessa ghananer i vilket deras "laid backa" stil rätt så väl kom fram (Vi kan kalla honom Jim):

"Anton dis is me Jim jst left ur office u try n gv ma no.
To ur colleague so i cn c meet him at 5:40.
Tke ker!"

Ett oerhört vänligt sms och man kan riktigt känna gunget i uttalet när man läser det.
Det värsta är att jag som social kameleont gärna vill härma dom jag pratar med vilket i situationer som dessa nog lätt kan uppfattas som konstigt och eventuellt lite spydigt.

Jag lyckades dock i det här fallet hålla mig utan att börja prata nån form av reggaeinfluerad engelska utan höll mig straight to my brrritish accent.


Nu ska jag hem och äta mat som inte är lagad...

/Eder Anton.