Bitterhet varar längst

Jag var på fest härom helgen och hade återigen turen(?) att hamna i ett sådant där smått utomkroppsligt tillstånd där jag är så där fruktansvärt trevlig att jag skulle vilja krypa ut ur mitt eget skinn, beställa in en berka och slå mig ner bredvid mig själv och bara explodera i ett moln av trevlighet! MEN! Något sådant går ju inte för sig så istället gjorde jag det bästa möjliga och praktiserade jag mitt sociala lyte mot den kvinnliga omgivningen.

Efter att ha gått på pumpen en gång (jag såg ingen ring på något av hennes fingrar) skred jag till verket med plan två. Även här var "motståndet" av den mycket trevliga kalibern och jag tyckte mig även skönja ett motsatt intresse. Ungefär en timmes konversation senare går det upp för mig även här, att det enbart var fråga om fältövning och långt ifrån det skarpa läge jag hade förhoppningar om. 

Det var då det hände.

Mitt tålamod tog slut och jag beslöt mig för att vara mig själv för en stund.

Så i ett meningsutbyte om svårigheterna att få de stora pusselbitarna i livet att gå ihop plockade jag fram min nyvunna devis och levererade lagom skämtsamt:
"De må finnas olika sätt att se på glaset men livet... det är alltid halvtomt" .

Och vips hade jag nu fått snacket att plötsligt handla om min bitterhet istället! Och tvärtom mot alla naiva livsbejakare därute vill jag här och nu slå ett slag för det som många tar i sin mun som bitterhet! Bitterhet i lagom dos är i min mening en djupt roande egenskap som skänker värdefull karaktär till människor vars personlighet annars skulle vara lika innehållsrikt som ett "tabula rasa" (oskrivet blad för er som inte orkar googla).

Personer som likt min lågstadiefröken envist hävdade att det minsann inte fanns något dåligt väder, bara dåliga kläder var och är helt enkelt urbota korkade eller så är de rädda för att se saker och ting från dess rätta sida. Om det nu inte finns något dåligt väder, varför är du själv inte utomhus på rasten när det snöar, din världsfrånvända lågstadielärare? Och har du någonsin hört någon som väljer att överge den svenska sommaren för att åka på regnresa? VA!?

Vad jag säger är bara att bitterhet kan vara en ynnest likväl som det säkert kan föra en del människor till enrummaren med lock i förtid.

Så bejaka er bitterhet, gott folk. Våga säg som det är istället.

För ni vet vad det är man säger:
"Ärlighet varar längst, om än aldrig särskilt länge".
Eder Antoine.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0