Mitt intellektuella kvalitetsbloggande har nått en kritisk nivå.
 
Facebook och vänners vänner har fått mig att bli bakbunden med vilka ämnen jag väljer och att återge vardagsbetraktelser värda namnet har blivit allt svårare. Herregud, jag kan inte ens skriva en rad om min granne längre...

Bloggande för mig är inte att skriva om det vackra vädret utomhus eller hur kul det ska bli i helgen... För mig är det mer än så. Och när jag inte kan leverera det som både läsare och jag vill ha finner jag ingen anledning att fortsätta anstränga mig... det blir ändå bara pannkaka.

Det behöver inte vara definitivt slut men det är ändå ett tillfälligt farväl.

Som avrundning kan ni som är mina facebookvänner kolla in mitt nyinspelade videoklipp, kallat "Drömmarnas pluggstuga" på Fejan:
 

Over and out.
/Eder Anton