...och hund i det här fallet var alltså inte bara jag från maskulina intelligensbloggen, utan även två andra sk riktiga hundar i form av en papillion och en bordercollie (tror jag). Tiden var igår kväll, platsen Gåsmyren, gästvärd Anna J och spelande lag Hammarby - GIF Sundsvall. Mycket trevligt den lilla tid jag hann med, dock inget überbra spel på televisionen men det fick kompenseras av ett trevligt tjejgäng kombinerat med sk riktiga (och kelvänliga) hundar!

Det slog mig att det närmaste husdjur jag själv kommer nuförtiden är mina talgbollspickande fåglar som flitigt besökt min franska balkong nu på senaste tiden. Kul bara att se nåt mer levande än det totalt lövsaknande skitträdet som står parkerat ute på gården.

Annat är det hemma på landet! Där kryllar det av liv så här års och i påskas hade jag ett sånt där moment igen där jag bara kan sitta vid maskinhallsgaveln, blicka ut över den jordiga åkern och stirra in i solen med slutna ögon... Naturligtvis som alltid med min evige följeslagare och favoritkatt Sudden vid min sida, som trots all skit jag ger honom i form av extremhårt busande nog innerst inne tycker rätt bra om mig.

Som jag sa det på innebandyn igår när Issa undrade varför killar är så svåra varpå jag svarade:

A - Jag är i alla fall inte svår! :)
I  - Nej det är tur det.
A - Jag är mest bara jävlig...
A - ...fast på ett väldigt älskvärt sätt.
I  - Absolut. :)



Nu väntar en sväng förbi lokalcelebriteterna på Kåren, sen hockey och slutligen lite innebandy. Med hockey i öronen såklart! Och Karin, tror du fortfarande det var jag som skrev det där plakatet med Assface?? ;)

/Eder Anton.