Det är nu elva dagar sen mitt knä fick ett nytt korsband efter att ha väntat över ett år på operation. Nu när det närmar sig två veckor sen ingreppet börjar jag så sakteliga kunna trappa av på den ordinerade medicinen och gå över till mer allmänna civilisationsdroger som kaffe, snus och alkohol (yay!).

Igår var det därför dags för det klassiska studentlivet igen! Fest på Kåren brukar sällan vara särskilt efterlängtat men efter att ha gått omkring i solkiga mjukisbrallor i vad som känns som ett halvt liv var det som en befrielse att få dra på de gamla trasiga jeansen igen. Med blodiga operationsplåster och "stödstrumpa" under förstås.

Så till kvällens händelse:
Jag, Thomas, Andreas och Matz sitter vid ett bord.
Matz sträcker sig efter den sista slurken vin i en plastmugg.
Plastmuggen vill inte och häller istället ut sig över bordet...
...ner på mitt omsorgsfullt omplåstrade nyopererade knä.

Jag frågar Mätz om det var vatten han spillde ut och får till svar:
-Si! AGUA! Agua Caliente!

Andreas skyndar iväg och hämtar papper.
Och desinfektionsmedel. 

Jag använder pappret och frågar varför han hämta desinfektionsmedel?
- Tänkte att du kanske behövde det.
- Nej det är ju bara vatten.
- Nej, det är vin. Jag pratade med Matz och han sa det var vin...

Mindre bra, tänker jag och överväger tidig hemgång. Istället blir det att torka jeans en halvtimme på toaletten.
När jag kommer tillbaks är Matz inte där längre.
Han håller på att dansa sönder Kåren...
Jag har precis lärt mig gå normalt...
Olika falla ödets lotter. 



Avslutar med en bild på mina spiror.
23 år och åderbråck... så där lagom sexigt.

Eder Anton