Efter det i månader har pågått en helt patetisk dialog i mitt huvud finns det nu längre ingen återvändo. Jag har kommit upp med de mest substanslösa bortförklaringar till att inte snöra på mig löparskorna.  Jag har aldrig någonsin tidigare i mitt liv någonsin legat på så få antal träningstimmar som jag gör nu, typ fyra timmars motionerande i veckan med badminton och innebandy, vilket varit till förmån för andra saker naturligtvis, men ska nu försöka få till en beteendeförändring. 

 

Resonemanget har gått ungefär såhär;

September - Börjar när terminen kommit igång ordentligt. Terminen kom igång, men inte jag.

December – Börjar träna efter jul. ”Fick förhinder”

Januari - Börjar träna efter nyår. ”Snön ligger fortfarande kvar”

Mars – Börjar träna när våren kommer. ”Det är fortfarande blött i spåren”

April – Nu är det dags! ”Sopbilen har inte borstat gatorna än, ligger lite grus kvar”

Nu är ursäkterna slut och anmälan till Milspåret gjord!



Ska bara ta det sista steget



så ska det nog kunna se ut såhär den 25e maj i Stockholm



Blodomloppet i Västerås 2009, 5 km, blev en fjärdeplats på tiden 18:38

//Matz